Nya visselblåsarlagen – vad gäller?

Artikel av: advokat Linnéa Lindahl

Sedan den 17 december 2021 gäller lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (nya visselblåsarlagen). Den nya visselblåsarlagen är resultatet av Sveriges genomförande av EU:s visselblåsardirektiv ((EU) 2019/1937) och ersätter den tidigare lagen på området (tidigare visselblåsarlagen). Den nya visselblåsarlagen är tänkt att stärka skyddet för personer som i ett arbetsrelaterat sammanhang får del av information om missförhållanden och rapporterar den och som i vardagligt tal brukar kallas visselblåsare. Den nya lagen är även tänkt att underlätta själva rapporteringen av missförhållanden och innehåller, till skillnad från den tidigare visselblåsarlagen, krav på inrättande av rapporteringskanaler och förfaranden för att hantera rapporterna, så kallade visselblåsarfunktioner. 

Ett krav på att ha interna visselblåsarfunktioner omfattar verksamheter med minst 50 anställda. Arbetsgivare i privat sektor med minst 250 anställda och arbetsgivare i offentlig sektor med minst 50 anställda ska ha en intern visselblåsarfunktion på plats från och med den 17 juli 2022. För  arbetsgivare i privat sektorn som har 50 – 249 anställda ska ha visselblåsarfunktionerna på plats från och med den 17 december 2023. Arbetsmiljöverket, som är tillsynsmyndighet, ska se till att arbetsgivare uppfyller kraven om visselblåsarfunktioner.  

Den nya visselblåsarlagen har fått relativ stor uppmärksamhet och fokus har bland annat varit på kravet på visselblåsarfunktioner. Det är dock viktigt att uppmärksamma att alla verksamheter – oavsett antal anställda – måste säkerställa att den nya visselblåsarlagen följs. I den här artikel beskrivs övergripande vad som gäller enligt den nya visselblåsarlagen.        

I den personkrets som omfattas av skyddet i den nya visselblåslagen ingår inte bara arbetstagare i den privata och offentliga sektorn utan även bland annat arbetssökande, praktikanter och personer som ingår i en verksamhets förvaltnings- och ledningsorgan, till exempel styrelseledamot och verkställande direktör i ett företag.  

Enligt den nya visselblåsarlagen får en visselblåsare som utgångspunkt inte hållas ansvarig för att ha rapporterat information som omfattas av tystnadsplikt. En anställd har normalt sett en tystnadsplikt grundad på anställningsavtalet i form av en lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren. Det är vanligt att tystnadsplikten förtydligas i anställningsavtalet. En förutsättning för att visselblåsaren ska skyddas vid sin rapportering är att hen hade skälig anledning att anta att rapporteringen av informationen var nödvändig för att avslöja det missförhållande som rapporteras. Visselblåsaren ska även ha rimliga skäl att tro att informationen om missförhållanden är sann. Innan en visselblåsaren rapporterar om missförhållanden kan hen vända sig till sin arbetstagarorganisation för samråd. Det kan vara värt att notera att en visselblåsare inte med skydd av den nya visselblåsarlagen får lämna ut handlingar som en del i rapporteringen. Det är också värt att notera att lagen (2018:558) om företagshemligheter innehåller bestämmelser som begränsar arbetstagares och andras möjlighet att lämna ut företagshemligheter.  

Det är inte alla missförhållanden som en visselblåsare med skydd av den nya visselblåsarlagen kan slå larm om. Missförhållanden som omfattas av lagens tillämpningsområde är till exempel sådana med anknytning offentlig upphandling, finansiella tjänster, produktsäkerhet, förhindrande av penningtvätt, personuppgiftsbehandling, transportsäkerhet och folkhälsa. Även andra missförhållanden omfattas av lagen om det finns ett allmänintresse av att de kommer fram. Ett exempel på det sistnämnda skulle kunna vara om en arbetstagare i sitt arbete får del av information om att arbetsgivaren på oriktiga grunder erhållit statligt stöd vid korttidsarbete. Förhållanden som enbart rör visselblåsarens egna arbets- eller anställningsförhållanden omfattas inte av lagen. 

En arbetsgivare får inte utsätta en arbetstagare (eller annan i personkretsen) som rapporterar om missförhållanden i verksamheten med stöd av visselblåsarlagen för repressalier. Repressalier kan avse en rad åtgärder. I relation till en arbetstagare kan det vara fråga om uppsägning, omplacering, uteblivna lönehöjningar, disciplinåtgärd, trakasserier samt ändrade arbetsuppgifter eller arbetstider. Arbetsgivaren får inte heller hindra eller försöka hindra arbetstagaren från att rapportera om missförhållanden. En arbetsgivare som försöker hindra en arbetstagare från att rapportera missförhållanden eller som utsätter en arbetstagare för repressalier kan bli skyldig att betala både allmänt och ekonomiskt skadestånd till arbetstagaren. Det är värt att notera att en arbetstagare som rapporterar om missförhållanden även har skydd genom arbetsrätten både mot att skiljas från anställningen och mot ingripanden under pågående anställning.  

En arbetsgivare har ett intresse av att eventuella missförhållanden i verksamheten på ett tidigt stadium kommer fram. Även mindre verksamheter behöver se över hur visselblåsare hanteras i verksamheten och hur rapporterade missförhållanden utreds och åtgärdas. Vidare är det viktigt att säkerställa att hanteringen sker i enlighet med dataskyddslagstiftningen (GDPR).  

Behöver ni hjälp med att säkerställa att er verksamhet efterlever den nya visselblåsarlagen? Hör av er till oss! 

Advokat Linnea Lindahl

E-post: linnea.lindahl@emplaw.se
Tel: + 46 (0)70 365 72 94 (Mobil)

Fler intressanta inlägg

Arbetstagares rätt till föräldraledighet

Arbetsgivare hade rätt att omplacera föräldralediga

Artikel av: advokat Linnéa Lindahl Arbetsdomstolen har i början av året meddelat dom, AD 2022 nr 4, i en tvist rörande arbetstagares rätt till föräldraledighet på deltid med oförändrade arbetsuppgifter.   Bakgrunden till tvisten vid Arbetsdomstolen var

Läs mer »